Matchen mellan Mexiko och Frankrike i fotbolls-VM är precis avslutad och det blev Mexiko som vann med två mål mot noll. Det är därmed stor risk att Frankrike är utslaget ur VM. Redan igår stod Schweiz för VM-slutspelets första skräll efter 1 - 0 mot Spanien. Vad är det som händer med lagen från Euro-området? Med tanke på den ekonomiska utvecklingen i Europa på senare tid skulle resultaten lika gärna kunna handla om ekonomi?

Jag läste nyligen igenom kommentarerna till en artikel på di.se och hittade en målande beskrivning på ämnet rådgivning. Personen i fråga skrev att han/hon hade förklaringen till att bankerna numer erbjuder gratis rådgivning. Det handlar om att gratis ta in kon till mjölkning.

Misstanken att gratis rådgivning inte handlar om rådgivning utan om försäljning är självklar. Det man förlorar på gungorna måste man ju som bekant ta in på karusellen.

Och, rådgivning behövs även på den svenska sparandemarknaden. Det framgår om man läser Prosperas senaste undersökning (klicka för att ladda ner PDF) för Fondbolagens förening. Där säger 44 procent av de tillfrågade att de aldrig eller sällan ser över sina fonder de valt för sin tjänstepension. Närmare 30 procent säger att de tycker att fondsparande är svårt och mer än 70 procent vet inte att fonders avkastning alltid visas efter att avgifterna är dragna. Det är därför ett steg i rätt riktning att åtminstone 34 procent säger att de kan tänka sig att betala för oberoende rådgivning. Det är nämligen skillnad på oberoende och oberoende. Bara för att en rådgivare är organisatoriskt oberoende från den som levererar produkten betyder inte att de är ekonomiskt oberoende av dem. Läs gärna den krönika som Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, skrev på e24.se tidigare i år.

Den 28 december förra året skrev jag här på bloggen att enkelhet och retro var två viktiga ord under 2010. Då syftade jag naturligtvis på kapitalförvaltningsindustrin - men ett exempel jag tog upp var hur SAAB skulle kunna gå på samma linje. Ordagrant löd avslutningen på inlägget:

"Det är kanske även den rådande trenden som gör att så många vill att SAAB ska överleva. Det räcker dock inte att många tänker tanken. Fler måste köpa bilen. Varför inte en nylansering av SAAB V4 i elbilsversion - det funkade ju mer än bra att nylansera Bubblan så varför inte SAAB V4. Jag hade en röd från 1971 när jag var yngre och skulle gärna köpa en ny version, självklart med frihjul och rattväxel - mer enkelhet och retro än så kan det inte bli."

Om Saab Automobiles styrelseordförande Victor Muller har läst de orden ska jag låta vara osagt, men han är uppenbarligen inne på samma linje. Åtminstone om man får tro uttalandena på motortrend.com där han säger:

"We are very, very closely looking at developing what we call the Saab 92, and we have a very nice design of that car already".

Enkelhet och retro var det. Det kanske är en trend ändå.

Kommer den förvandling i form av uppköp och sammanslagningar som pågår internationellt även att nå Norden? 

I förra årets sista nummer av magasinet Fondbranschen argumenterade jag för tesen att bred fonddistribution kräver oberoende fondbolag med anledning av turerna i Swedbank Robur under hösten. Jag skrev även: "När jag tidigare har extrapolerat den utvecklingen såg jag en tydligare separation mellan Swedbank (distributören) och fondbolaget Swedbank Robur (producenten) och kanske till och med en utdelning och särnotering av fondbolaget. Den utvecklingen verkar inte längre särskilt trolig. 

Om så är fallet är det ett tecken på att Norden inte går i takt med branschen internationellt. Under 2009 genomfördes 143 företagsaffärer som involverade fondbolag. Året innan var samma siffra 219. Med ett antal riktigt stora affärer sattes ett nytt rekord förra året där 4000 miljarder dollar i förvaltat kapital bytte ägare. Det visar en rapport från den amerikanska investmentbanken Jefferies & Company som publicerades den sjunde januari.

I rapporten konstaterar man att 2009 dominerades av mega-affärer där hela nio affärer involverade fondbolag med mer än 100 miljarder dollar i förvaltat kapital. Ett antal affärer under det fjärde kvartalet ger dock en signal att vi går in i en ny fas som framförallt involverar oberoende fondbolag snarare än utförsäljningar från banker och finansiella konglomerat då dessa i stort sett redan är gjorda - åtminstone utanför Norden.

"Vi förväntar oss att utförsäljningar från större finansiella koncerner avtar under det första halvåret 2010 då behovet att få in nytt kapital minskar", säger Aaron Dorr, managing director i Jefferies Financial Institutions Group. Han säger även att man förväntar sig att ägare till oberoende fondbolag som börjar komma till åren och som inte sålde i förra uppgången kommer att ta chansen om marknaden håller i sig.

Vad kan vi då förvänta oss i Norden? Många stora fondbolag ägs fortfarande av de dominerande bankerna och kanske har, som jag konstaterar ovan, sannolikheten minskat för utförsäljningar från det hållet. För att det skall ske något dramatiskt i denna kategori av fondbolag krävs förmodligen större affärer på ägarnivå - det vill säga affärer mellan banker - vilket i sin tur kan ge dominoeffekter på bankernas fondbolag. Däremot finns det fortfarande mindre och mellanstora fondbolag där det kan hända saker runt om i Norden. Ett exempel är HQ som har en tydligt uttalad expansionsplan och bolaget säger i sin senaste bokslutskommuniké (pdf) att "HQ:s operativa mål om att nå ett förvaltat kapital om 100 Mdr SEK ligger fast".

Den som har förslag på vem som tar vem i den nordiska fondmarknaden är välkommen att höra av sig.

Det räcker att gå en promenad och titta i skyltfönster hos banker och försäkringsförmedlare på Sveavägen i Stockholm. Eller varför inte kika på den statistik över fondflöden i januari som Fondbolagens förening nyligen publicerade. Det är aktieplaceringar i tillväxtmarknader som gäller och det går inte att klaga för mycket på avkastningen. Och visst är det en bra story. Fakta: Länderna växer snabbt. Slutsats: Det blir en bra aktieplacering. Men, stark ekonomisk tillväxt är inte samma sak som starka aktier. Något i den stilen blir det om man översätter rubriken på den kommentar som Financial Times John Authers publicerade på baksidan i dagens FTfm, tidningens veckobilaga om kapitalförvaltning. Hans kommentar bygger på Credit Suisse Global Investment Returns Yearbook, en årlig sammanställning av de historiska avkastningarna på världens finansmarknader, som sammanställs av forskare vid London Business School. I den senaste rapporten som utkom nu i februari konstaterar forskarna bland annat att 99 procent av förändringarna i aktiekurser förklaras av annat än förändringar i BNP.

Så, är det dags att glömma aktieinvesteringar i tillväxtmarknader eller har tillväxtmarknaderna förändrats så mycket så att en analys av historien inte säger något av värde eller finns det rent av alternativa sätt att tjäna pengar på den ekonomiska tillväxten i dessa länder?

Det är klart att omgivningen påverkar. Strax innan jul lämnade familjen Uppsala och jag befinner mig under helgerna på torpet i norra Bohuslän. Jag ser inga grannar och veden hämtas i ladan. Enkelhet känns som en naturlig utgångspunkt när bloggen om trender ska fyllas med nya tankar.

Men, det är inte bara omgivningen i Bullarebygden och på västkusten som inspirerar. En genomgång av olika trendspanares prognoser, genomläsning av magasin inriktade på mode och inredning samt självklart egen analys av läget gör att trenden ser ut att kunna sammanfattas med orden enkelhet och retro. AMF är ett bolag som har träffat helt rätt i den trenden med sina reklamfilmer där de spelar på just detta. Jag är säker på att fler bolag i branschen kan bygga framgångsrik kommunikation genom att lyfta upp orden enkelhet och retro i sina diskussioner under 2010.

Det är kanske även den rådande trenden som gör att så många vill att SAAB ska överleva. Det räcker dock inte att många tänker tanken. Fler måste köpa bilen. Varför inte en nylansering av SAAB V4 i elbilsversion - det funkade ju mer än bra att nylansera Bubblan så varför inte SAAB V4. Jag hade en röd från 1971 när jag var yngre och skulle gärna köpa en ny version, självklart med frihjul och rattväxel - mer enkelhet och retro än så kan det inte bli. Gott Nytt År!

Det är dan före dan och de flesta tänker förmodligen mer på Kalle och klappar än på om Carnegies renodling av kapitalförvaltningen är början på en trend i den nordiska fondmarknaden. Vi på Tell Media Group vill önska alla läsare en riktigt god jul. Tankar om trender återkommer i mellandagarna.

…inkorgen fylls med fondbolagens tankar och prognoser inför 2010.

…du får ett mail från ett norskt fondbolag som avslutas med meningen: "Ha en helg proppfull av pepperkaker".

…sidorna till årets sista nummer av Fondbranschen hänger på väggen för en sista kontroll.

Årets sista nummer av magasinet Fondbranschen är med andra ord färdigt och vi skickar materialet till vårt tryckeri på måndag. Magasinet når sina läsare på fredag den 18 december och dagen innan är det dags för årets sista Fondbar i Stockholm. Inbjudan gick ut igår och gästlistan har redan börjat fyllas på.

För dig som prenumerant på magasinet kan jag redan nu avslöja att du inte behöver fundera på vad du ska läsa över julhelgerna. För dig som måste klämma på paketen under granen redan kvällen före ger jag dig samma möjlighet här. Klicka här så hittar du innehållsförteckningen till nästa nummer av Fondbranschen.

Idag har vi, och all annan media, rapporterat om hur Mats Lagerqvist lämnar sin tjänst som VD "som en följd av pågående förändringsarbete inom Swedbank Robur" och att banken samtidigt städar rejält i styrelsen i sitt dotterbolag.

En av de tydligaste trenderna internationellt under senare år är separationen mellan producenter och distributörer på fondmarknaden. Vi har sett trevande steg i den riktningen även i Sverige med en ökad öppenhet för externa fonder hos en rad större aktörer. Swedbank har ju absolut gått i den riktningen i och med lanseringen av sitt fondtorg. När jag tidigare har extrapolerat den utvecklingen såg jag en tydligare separation mellan Swedbank (distributören) och fondbolaget Swedbank Robur (producenten) och kanske till och med en utdelning och särnotering av fondbolaget. Den utvecklingen verkar inte längre särskilt trolig.

När jag nu läst igenom olika mediers rapportering och läst de olika uttalandena som kommit från Swedbank blir min slutsats att jag tror att Swedbank gör rätt analys, men att man agerar felaktigt för att nå sina mål. Till di.se säger Thomas Backteman, kommunikationsdirektör på Swedbank:

"Det vi vill göra är att säkerställa att bolaget utvecklas. Den viktigaste delen är att vi vill stärka Roburs försäljning av produkterna." I pressmeddelandet lyfter banken fram samma sak fast med andra ord: "Den nya styrelsens viktigaste uppdrag är att i närtid rekrytera en ny VD samt verka för att Swedbank Roburs förvaltningskompetens och fonderbjudande med större bredd når ut till såväl befintliga som nya kundgrupper".

Med andra ord vill Swedbank nå en bredare distribution för Roburs fonder även utanför det egna kontorsnätet. Det målet är nog lättare att nå för ett fondbolag som står relativt oberoende från en stark distributör. Men så kommer det inte att bli för Robur. I ovan nämnda artikel i di.se säger nämligen Thomas Backteman att kontroll och styrning i relationen mellan moderbolaget Swedbank AB och Swedbank Robur ska stärkas.

Båda vägarna kan vara riktiga, men jag tror att det kan vara svårt att få dem att mötas. Antingen får banken fokusera på att stärka greppet om fondbolaget och själva stå för distributionen, eller släppa taget för att fondbolaget ska kunna hitta nya kompletterande distributionsvägar.

Åsikter och insikter i ämnet välkomnas - lämna din kommentar nedan.

Idag har det firats i Berlin för att markera den dag 1989 då muren föll. Investerare världen över stämmer med all sannolikhet in i hyllningarna. Händelserna den dagen för 20 år sedan lade grunden till de investeringsmöjligheter som öppnades upp i Östeuropa. Fonder som investerar i regionen lanserades inte samma dag, men visst finns det fonder som funnits med ett tag nu och de investerare som löste biljett har haft en framgångsrik, om än skakig resa. För de Östeuropafonder i Sverige som funnits med i minst tio år är snittavkastningen, enligt Morningstar, 12,24 procent per år under perioden (fram till och med den sista oktober). Senaste treårsperioden är dock inte lika glimrande. Där visar siffrorna minus 6,39 procent i snitt per år.

Det är dock oomtvistat att investeringsmöjligheterna ökade med murens fall, vilket uppmärksammats idag av bland annat East Capital som sammanfattar perioden från dåtid till nutid.

Om du vill minnas hur det såg ut i Berlin för 20 år sedan hittar du ett klipp från SVT:s arkiv här.