Finansmarknadsminister Peter Norman satte fingret på en viktig del av kapitalförvaltningsindustrin när han idag höll ett anförande på Rigoletto i Stockholm i samband med Söderberg & Partnersdagen. Han pratade om skillnaden mellan rådgivare och säljare. I sitt tal, som distribuerats i skriftlig form, säger han:

"Jag har aldrig riktigt förstått - och ingen har lyckats förklara det för mig - varför, om jag går till en TV-affären och ska köpa en TV, blir vägledd av någon som uttryckligen är en säljare som förklarar skillnaden mellan LCD och plasma. Eller vad det nu kan vara. 

Vill jag däremot köpa en finansiell produkt, säg en fond, då träffar jag ingen som kallar sig säljare. Då träffar jag en rådgivare. Varför finns det inga rådgivare i TV-affären, och varför finns det inga säljare på banken? Vad skiljer rollerna åt? Givet temat på konferensen kanske jag kan få ett svar på det idag! Min misstanke är dock att denna skillnad beror på att det är särskilt svåra och särskilt viktiga val när det kommer till beslut om pension eller bolån.

Därför är det viktigt att banker och försäkringsbolag tar sitt rådgivningsuppdrag på allvar, och inte nödvändigtvis förordar komplicerade och dyra produkter framför enkla och billiga. Lagar och regler som stärker konsumentens position behöver annars skärpas."

Vi har tidigare diskuterat oberoende rådgivning i den här bloggen och du hittar länkarna här:

Skillnaden mellan rådgivning och försäljning

Gratis rådgivning för kossor