Förra veckan spenderade jag några dagar i Köpenhamn. Dels för
att vi arrangerade Fondbar tillsammans med Schroders och
TenderQuest (se bilderna i Mingelrummet),
men även för att träffa företrädare för branschen i Danmark. I ett
av dessa möten kom den intressanta frågan om provisionsförbud upp
och om detta skulle betyda slutet för öppen arkitektur.
Argumentationen är att om distributörer inte får betalt från de
fondbolag vars fonder de säljer (det normala är att cirka 50
procent av förvaltningsavgiften går till distributören) finns få
anledningar för dem att göra det.
De viktigaste distributörerna i Danmark, liksom i Sverige, är
bankerna. Dessa distributörer äger ju dessutom själva stora
fondbolag. Om bankerna nu inte får betalt för att sälja fonder
måste den logiska slutsatsen vara att fokusera på att sälja det
egna fondbolagets fonder. Som distributör får banken visserligen
inga pengar från fondbolaget, men pengarna stannar ju åtminstone i
koncernen i form av det helägda fondbolaget.
Frågorna jag ställer mig är:
1. Betyder förbud mot provisioner slutet för öppen arkitektur,
eller betyder det bara att marknaden kommer att omstruktureras?
2. Kommer investerare att betala lägre förvaltningsavgifter om
fondbolag inte längre kommer att betala halva avgiften till
distributörer?
3. Kommer investerare att tvingas betala en avgift till
distributören för att få tillgång till ett brett utbud av
fonder?
Har du insikter och åsikter i ämnet är du välkommen att maila
dem direkt till niklas.tell@fondbranschen.se.
0 kommentar(er) till “Betyder provisionsförbud slutet för öppen arkitektur?”